Överklassens omedvetenhet

Gamla idéer om vad som är bäst för alla, har ofta tänkts ut av folk i maktpositioner.  Dom behövde inte använda sina barn, som arbetskraft från alltför tidig ålder.  Fast det hjälper inte om man växer upp, med möjligheten att ärva okontrollerad makt, över nästan alla runtomkring sej.  Folk vågar sällan vara ärliga, mot personer med (potentiellt) okontrollerad makt över dom.  Helt enkelt är dom för rädda för det.  Sådana förhållanden begränsar ens bekantskapskrets, till ens syskon, föräldrar och lärare.  Åtminstone om man enbart fått hemundervisning, vilket länge var normen.  Andra synvinklar än dom personernas, förblir då i regel okända.

Det hjälpte inte att underlydandes levnadsförhållanden, var okända för medlemmar av överklassen.  Dom enda medlemmar av dom lägre klasserna, som hade direkt kontakt med, var eget tjänstefolk eller hushållslavar.  Problem som andra underlydande hade, var oftast okända för överordnade.  I stället tog dom för givet, att alla kunde leva upp till alla krav.  Lägg till att det saknades systematiska sätt, att begränsa kraven på underlydande.  Då kan man i praktiken ställa vilka krav man vill.  Kombinationen kan förklara det ensidiga utnyttjande, som var normen i sådana samhällen.

Framför allt hade överklassen ingen aning om, att någon annan samhällsorganisation någonsin funnits.  Samhällsförändringar var så långsamma, att dom sällan märktes under en livstid.  Det fanns heller ingen tillgänglig kunskap, om andra samtida samhällen.  Åtminstone inte så detaljerad, att det framgick att andra samhällsorganisationer, utgjorde fungerande alternativ.  Resultatet var att den egna samhällsorganisationen, misstogs för en gudomlig vilja.  Eftersom den i regel gynnade dom själva, troddes den felaktigt gynna alla.  Deras egna ohämmade egoism, misstogs rutinmässigt för altruism.

Det sådana personer skrev om samhället, baserades på egen brist på kunskap.  Mycket var missledande tankesätt, för att rättfärdiga redan existerande tillstånd.  Ett vanligt tema var att tro, att lägre klasser måste beordras, för att förhindra ett våldsamt kaos.  Ordergivningen måste komma från en klass, som troddes vara födda att härska.  Med kunskap om typiska jägar-samlarsamhällen, framstår den tanken som befängd.  Vi hade inga ”övermänniskor”, som beordrade runt alla andra.  I stället hade vi samarbete, mellan mer eller mindre jämställda parter.  Men det förutsätter en grundläggande insikt, i vad andra människor kan och vill.  Den insikten gick senare förlorad, som konsekvens av okontrollerad makt.

Naturligtvis var det inte alla, som accepterade överklassens order.  Förr eller senare kommer någon att protestera, mot att behandlas som enbart verktyg för andra.  Fast det inträffade tillräckligt sällan, för att det skulle komma helt oväntat, för personer i maktpositioner.  Sådana personer förblev i regel omedvetna, om protesterande personers synvinklar.  På så sätt kunde myten om illviljan, leva kvar genom årtusenden.  Den upprätthölls av ofrånkomligt missbruk, av okontrollerad makt.  Ett maktmissbruk som dom skyldiga till det, inte visste uppfattades som missbruk.

 

Uppladdad den 15:e juni 2023.