Den mänskliga naturen förändras för långsamt
Vad man behöver veta om mänsklig evolution, är hur lång generationstid vi har. Genforskare räknar 25 år, som en mänsklig generation. Det är den genomsnittliga åldersskillnaden, mellan föräldrar och barn, över många samhällen. Jag tror att det huvudsakligen stämmer, för dom senaste tiotusentals åren. Åtminstone gäller det dom flesta, av den nuvarande mänsklighetens förfäder, sedan den senaste istidens början.
Nutidsmänniskor har fått barn, med neandertalare och denisovaner. Dom senare är så pass nyupptäckta, att vi inte vet så mycket om dom. Fast om neandertalarna vet man, att dom växte upp en tredjedel snabbare. Så dom borde ha haft en generationstid, på 19 år eller så. Korsningar mellan dom och oss, fick barn med den ena förälderns art. Ju mer ättlingarna korsades med den här, desto mer lik blev generationstiden. Samma sak gäller korsningar, mellan oss och denisovanerna. Dessutom var inträffade korsningarna, för över 40.000 år sedan. Det är tillräckligt lång tid, för evolutionen att göra sej av, med det mesta dysfunktionella.
Evolutionen behöver minst 1.000 generationer, för att förändra den mänskliga hjärna, på något avgörande sätt. Det motsvarar då 25.000 år. Alltså är det betydligt längre, än livslängden för någon mänsklig kultur. Inom istiderna fanns det förändringar, i hur mycket kallare det var. Förändringarna ägde rum under årtionden, med 2.000 – 5.000 års mellanrum. Det innebar att ingen kultur, kunde överleva längre än så. Tiden sedan jordbruket uppkomst, tror jag är högst 12.000 år. Det är ändå mindre än hälften så länge, som skulle evolutionen skulle behöva. Följaktligen är våra hjärnor inte anpassade, för livet i jordbrukssamhället. Än mindre är vi anpassade, för jordbruksbaserade statsamhällen. Det handlar inte bara om oförmåga, att hantera okontrollerad makt. Jag listar här några exempel, som jag råkar känna till:
Arbetsförmåga: Före jordbrukets uppkomst, jobbade folk faktiskt inte så mycket. Jag tror det var 40 – 44 timmar i veckan, inklusive hushållsarbete. Jordbruk ökade det kraftigt, men jag vet inte hur mycket. Lägg till ett statsamhälle, utan regler för hur mycket man jobbar. Då kan folk tvingas att jobba, 72 – 84 timmar i veckan. Numera anses det ohälsosamt, att jobba mer än 60 timmar i veckan. Lägger man hushållarbete till det senare, blir det nog 72 – 84 timmar, i det fallet också. Vilket innebär att vi inte anpassat oss, till att jobba så mycket.
Dygnsrytm: I jordbrukssamhället var folk i regel tvungna, att gå upp tidigt på morgonen. Det för att kunna jobba, så mycket som bara möjligt, medan solen var uppe. Sedan gick dom och lade sej, inom två timmar efter solnedgången. Men dom flesta människors dygnsrytm, är inte anpassade till det livet. Det är bara en fjärdedel av mänskligheten, som naturligt är morgonmänniskor. Nej, det är inte en fråga om träning. Enda resultatet är ständigt kämpande, mot ens naturliga tendenser.
Fertilitet i otakt med sexualitet: Tjejer kan i princip bli gravida, från två veckor före första mensen. Fast den inträffar i genomsnitt, redan vid tolv års ålder. Då är deras höfter för smala, för att dom ska kunna föda säkert. I regel vill dom inte ha sex, förrän höfterna är tillräckligt breda. Vilket är inte är fallet, förrän dom är minst 14 – 15. Däremot är killar i samma ålder, mer eller mindre sexfixerade. Å andra sidan är dom sällan fertila, före 15 – 16 års ålder. Sådana skillnader fungerar bara, om frivilligt sex är normen. Men i ett samhälle där tjejer, lämnas till vuxna män att sexutnyttja, kort efter första mensen? Konsekvensen av en sådan praktik, är en skyhög mödradödlighet. Alla olika jordbrukscivilisationer, hade förstås inte det bruket. Men det var vanligt förekommande.
Inlärningsförmåga: I jordbrukscivilisationer var dom flesta för upptagna, med sin fysiska överlevnad, för att hinna lära sej så mycket. Framför allt hade man inte tid och ork, att lära känna sina medmänniskor. Dom få sam hade det, saknade ofta kontakt med jämlikar. Så under århundraden eller årtusenden, saknade nästan alla insikt i varandra. Men vi är fortfarande kapabla, till att lära känna varandra. Om vi bara får chansen, räknar jag med att vi gör det. Före jordbrukets uppkomst, var det en livsnödvändig färdighet.
En annan konsekvens av evolutionens långsamhet, är att förmågan att läsa och skriva. Vi har fortfarande inget system i hjärnan, som är speciellt avpassat för det. I stället måste vi koppla samman, flera olika existerande system, för att kompensera för det. Det kan vara nyckeln till att läs- och skrivkunniga, är smartare än analfabeter. Det övar oss i att koppla samman, dom olika förmågor vi naturligt har.
Uppladdad den 14:e mars 2023.