Det här felet handlar om, att ständigt blanda ihop är och bör.  Om någon säger det är på ett sätt, antas personen också mena, att folk bör göra något.  Någon som ogillar det föreställda bör, förnekar att det är så.  Problemet är att den som säger är, faktiskt inte menar bör.  Den här åtskillnaden kallas Humes giljotin, efter David Hume som först påpekade den.

Kopplingen blir särskilt långsökt, för dom naturligaste vetenskaperna.  Dom jag menar är astronomi, fysik, geologi, kemi och deras mellanting.  Föreställningar om ställningstaganden, är inte baserat på mer, än ytliga likheter mellan ord.  Att ord kan ha olika betydelser, föresvävar inte dom som tror det.  Alternativt handlar det om associationsskuld.  Upphovspersonen verkliga eller föreställda värderingar, används för att demonisera en idé.  I verkligheten är dom värderingarna, inte på något sätt en del av idén.  Dom flesta av idéns nuvarande anhängare, har inte alls dom värderingarna.  Sådana värderingar kanske hörde hemma, i upphovspersonens sociala sammanhang.  Fast det sociala sammanhanget, ser inte längre ut så.

Meterologin är ett något speciellt fall.  En stor majoritet av forskarna på området, är överens om den globala uppvärmningen.  Alltså att mänskligheten påverkar Jordens medeltemperatur, vilket i sin tur påverkar oss.  Det innebär inte att alla dom, skulle vilja ha totalförbud, mot saker folk njuter av.  Ett mellanting är faktiskt möjligt, mellan ingen förändring och totalförbud.  Min egen livsstil är ett försök, till en sådan kompromiss.

Biologi och i förlängningen medicin, är också föremål för sådana tankefel.  Att vi skulle kunna göra något, innebär inte att vi bör göra det.  Fördelarna måste vägas mot nackdelarna.  Ofta är nackdelarna så pass stora, att folk som beskriver en möjlighet, inte alls förespråkar den.  Till det kommer missuppfattningar, av vad forskarna säger är möjligt.  Till exempel gamla idéer om eugenik, betraktas nu som ineffektiva.

Framför allt är det beteendevetenskap, som utsätts för sådana här tankefel.  Beskrivningar av människors beteende, är inga rekommendationer.  Oftast beskrivs beteenden av personer, som inte själva uppvisar det.  Varför skulle dom förespråka det?  Människor uppvisar mängder, av olika seder och bruk.  Utöver direkt dåliga vanor, kan en vana funka för en del, men inte andra personer.  Den skillnaden tycks vissa inte överväga.

Arkeologi och historia är ämnen, vars konsensus vissa ogillar.  Beskrivningar av det förflutna behandlas, som om dom vore sedelärande.  Snarare är det tvärt om.  Utifrån flera etiska system, var det ofta värre förr.  Fast man behöver inte ta ställning, för eller emot något.  Vad som hänt har hänt, och det har fortfarande konsekvenser.  Att förneka delar av det förflutna, gör bara konsekvenserna mystiska.  Från vetenskaplig synvinkel, vill man inte ha mysterier, där man kan närma oss sanningen.  En sanning man inte kan ta för givet, utan att systematiskt undersöka saken.

Uppladdad den 23:e januari 2024.