Aktualismen bygger på idén, att geologi kan förklaras i termer, av direkt observerbara processer. Visserligen kan processer äga rum, med olika hastighet. Men det är ändå samma processer, i olika storleksordningar. I viss mån tillåter naturlagarna, att sådant inträffar. Däremot tillåter dom inte, att något helt annat plötsligt händer. Det senare utgör basen, för skenvetenskaplig katastrofism.
Några exempel på saker, som observerats i historisk tid:
1. Damm förflyttas av vinden, och ansamlas där vinden hejdas.
2. Flodslam förflyttas av vatten, och hamnar där det är minst strömt.
3. Glaciärer smälter och lämnar efter sej, en blandning av sten, grus och sand.
4. Havsnivån har stigit mätbart, över årtiondenas gång.
5. Jordbävningar kan få marken, att lokalt stiga eller sjunka.
6. Koraller förlorar bitar, som ansamlas på havsbottnen.
7. Land stiger eller sjunker, vilket märks över generationer.
8. Lera avlagras på botten, av sjöar och hav.
9. Ras tar med sej löst material, ner för sluttningar.
10. Saltskorpor bildas i saltsjöar, som tidvis torkar ut.
11. Sand förflyttas av vinden, och bildar sanddyner.
12. Skal från olika havsdjur, kan ansamlas på bottnen.
13. Strandmaterial förflyttas av vågor, och ansamlas där dom hejdas.
14. Torv bildas under vattenytan, i näringsfattiga våtmarker.
15. Vulkaner spyr ut lava och aska, när dom har utbrott.
Till och med meteoritnedslag, har blivit direkt observerade. Nedslag som är stora nog, att orsaka lokal förödelse, händer en gång på hundra år. Ännu större nedslag än dom, måste orsaka större skada. Effekter kan då extrapoleras, till regional och global skala. Så kan enstaka katastrofer, beskrivas i observerbara termer.
Tidiga forskare beskrev berglager, i termer av observerade processer. Gränserna mellan dom olika lagren, kan användas för att avgöra, vilket som bildades först. I vissa fall kan man se, att berg har trängt in i ett annat. Då måste det inträngande berget, ha bildats senare. I början av 1800-talet, såg folk att fossil bildade mönster. Specifika fossil fanns bara, i specifika berglager. (Oftast är det ryggradslösa djur, som har levt i vatten.) Ordningen berglagren bildades, var också alltid densamma. Det gjorde det möjligt, att korrelera berglagers ålder. Först var det över Europa, och sedan över hela världen.
För att hålla reda på alla berglager, definierades geologiska perioder. I mitten av 1800-talet, hade 11 sådana definierats. Fast det tvistades fortfarande om, om en viss grupp av berglager, var kambriska eller siluriska. Problemet löstes 1879, genom att klassificera dom separat. Ordovicium sattes då in, mellan kambrium och silur. I modern tid har tertiär, delats upp i paleogen och neogen. Dessutom har ediacara, lagts till före kambrium. Varje periods början definieras, med åldern på ett visst berglager. Det markeras med en förgylld spik, som slagits in i berget. Allt yngre fram till nästa definition, ses som del av den perioden. Det är först på 1900-talet, som vi kunnat sätta siffror på åldern. Tack vare det blev det möjligt, att få veta mer om tiden innan dess. Ytterligare perioder kunde definieras, med en absolut ålder. Men det är bara dom före ediacara, som definieras på det sättet.
Jordens historia delas nu in, i fyra eoner (¤). Alla utom den första, delas in i tio eror (ф). Dom två senaste eonerna, delas in i 22 perioder (•). Jag använder olika symboler, för att göra listan tydligare. Deras ålder dateras nu så här:
¤ Hadeikum var för 4,55 – 4 miljarder år sedan.
¤ Arkeikum var för 4 – 2,5 miljarder år sedan.
ф Eoarkeikum var för 4 – 3,6 miljarder år sedan.
ф Paleoarkeikum var för 3,6 – 3,2 miljarder år sedan.
ф Mesoarkeikum var för 3,2 – 2,8 miljarder år sedan.
ф Neoarkeikum var för 2,8 – 2,5 miljarder år sedan.
¤ Proterozoikum var för 2.500 – 539 miljoner år sedan.
ф Paleoproterozoikum var för 2,5 – 1,6 miljarder år sedan.
• Siderium var för 2,5 – 2,3 miljarder år sedan.
• Rhyacium var för 2,3 – 2,05 miljarder år sedan.
• Orosirium var för 2,05 – 1,8 miljarder år sedan.
• Statherium var för 1,8 – 1,6 miljarder år sedan.
ф Mesoproterozoikum var för 1,6 – 1 miljard år sedan.
• Calymmium var för 1,6 – 1,4 miljarder år sedan.
• Ectasium var för 1,4 – 1,2 miljarder år sedan.
• Stenium var för 1,2 – 1 miljard år sedan.
ф Neoproterozoikum var för 1.000 – 539 miljoner år sedan.
• Tonium var för 1.000 – 720 miljoner åren.
• Kryogenium var för 720 – 635 miljoner år sedan.
• Ediacara var för 635 – 539 miljoner år sedan.
¤ Fanerozoikum är dom senaste 539 miljoner åren.
ф Paleozoikum var för 539 – 252 miljoner år sedan.
• Kambrium var för 539 – 485 miljoner år sedan.
• Ordovicium var för 485 – 444 miljoner år sedan.
• Silur var för 444 – 419 miljoner år sedan.
• Devon var för 419 – 359 miljoner år sedan.
• Karbon var för 359 – 299 miljoner år sedan.
• Perm var för 299 – 252 miljoner år sedan.
ф Mesozoikum var för 252 – 66 miljoner år sedan.
• Trias var för 252 – 201 miljoner år sedan.
• Jura var för 201 – 145 miljoner år sedan.
• Krita var för 145 – 66 miljoner år sedan.
ф Kenozoikum är dom senaste 66 miljoner åren.
• Paleogen var för 66 – 23 miljoner år sedan.
• Neogen var för 23 – 2,6 miljoner år sedan.
• Kvartär är dom senaste 2,6 miljoner åren.
Notera att människans tidsålder, ryms helt inom kvartär. Om man inte räknar Homo habilis, som är 0,2 miljoner år äldre.
Uppladdad den 23:e juni 2024.