Matematik fungerar!
Många människor hatar säkert matte. Jag tror det beror på missriktade försök, att öka antalet matematiker. Man har försökt lära ut avancerade begrepp, till alla från tidig ålder. Dom flesta förstod inte användningen, och lärde sej inte något användbart. Själv lärde jag mej matematik, på ett mer traditionellt sätt. (Det var 1989 – 92.) Jag lärde mej plus, minus, gånger och dela, i just den ordningen. Fast när vi kom till att dela, tror jag att jag hade börjat tröttna. Men jag har i all fall lärt mej grunderna. Jag kommer också ihåg, hur man räknar ut procent, och procentuell ökning eller minskning. Så något kan jag i alla fall, utöver den enkla vardagsanvändningen.
Matematik som är praktiskt användbar, innefattar också geometri. Ordet betyder ursprungligen jordmätning. Fast det var jord i betydelsen mark, inte i betydelsen värld. Dom som först utvecklade geometri, var inte intresserade av världens form. Däremot var dom intresserade av, att dokumentera odlingsbar mark. Senare visade den sej användbar, för att dokumentera himlakroppars rörelser. Även arkitekter, ingenjörer och sjöfarare, fick användning för geometri. För mej är det den användbarheten, som visar att geometrin stämmer. Skulle reglerna vara helt påhittade, skulle resultaten inte fungera. Men dom som hävdar att dom hittats på, vet nog inte att många yrkesgrupper, rutinmässigt använder geometri.
Den klassiska geometrins begränsningar, märktes först på 1800-talet. Lustigt nog var det just Jordens rundning, som ledde till att man såg behovet. Lantmäteriinstrument hade blivit tillräckligt exakta, för att mätresultaten man fick, inte stämde med plana ytor. Trianglar som mättes upp i landskapet, fick en vinkelsumma över 180 grader. Med anledning av sådana resultat, uppfanns geometri för krökta ytor. Fast i dom flesta vardagliga sammanhang, räcker det med klassisk geometri. Den är då tillräckligt exakt för syftet.
Tyvärr lär geometrin också, att vissa saker är omöjliga. Man kan inte överföra en krökt yta, till en som är helt platt, utan att det blir förvrängningar. Det handlar inte om ett misslyckande, från vetenskapens sida. I stället handlar det om, att det är matematiskt omöjligt. Alla olika kartprojektioner, får därmed sina för- och nackdelar. Mercators projektion har blivit vanligast, för att den var praktisk för sjöfarare. En rak linje på kartan, är också rak i verkligheten. Nackdelen är att områden nära polerna, blir kraftigt förstorade på kartan. Men det gjorde inget för sjöfararna, som seglade på låg- och mellanbeddgraderna. (Dom visste inte heller så exakt, hur snabbt dom egentligen seglade.) Eftersom sådan kartor var lättillgängliga, började dom användas för andra syften. Vilket resulterat i en del missuppfattningar, om hur stora landmassor är.
Uppladdad den 5:e oktober 2023.