Det finns folk som tar för givet, att dom redan vet hur Solen rör sej. Problemet med det är, att det dom tror sej veta är fel. Som jag har påpekat förut, kan dom tro att Solens upp- och nergång, är åt samma väderstreck året runt. Det här stämmer bara exakt, om man är på själva ekvatorn. Ju längre bort från ekvatorn man kommer, ju större är skillnaden över året. Naturligtvis rör sej Solen, åt samma håll hela året. Det håll den går upp och ner åt, kan däremot skilja sej mycket.
Kanske är det en bara idé, att förklara vissa uttryck. Att Solen är uppe innebär, att den syns över horisonten. Eller åtminstone skulle göra det, om bara Jordens rundning var i vägen. Det räcker med att bara lite, av Solen skulle synas, om horisonten vore fri. Solstånd utgörs av dom datum, när tiden med det är mest extrem. Daggämningar är dom datum, då dag och natt är lika långa överallt. Det är två dagjämningar, och två solstånd varje år. Exakt vilket datum det är, varierar från år till år. Tryckta almanackor brukar ange, vilka datum dom är.
Själv växte jag upp i Stockholm, eller mer exakt förorten Kista. Där är det drastisk skillnad, på hur länge Solen är uppe. Den är uppe omkring tre gånger så länge, vid midsommar som strax före jul. Rör sej Solen tre gånger så snabbt, när dagen är som längst? I så fall skulle solur inte fungera. Min egen erfarenhet får mej, att förstå att Solen inte går upp och ner, åt samma håll året om. Den går inte ens upp och ner, åt ungefär samma håll. Skillnaderna i dagsljus över året, är alldeles för stora för det.
Sträckan från ekvator till pol, graderas i 90 breddgrader. På själva ekvatorn är dag och natt, lika långa hela året. När man rör sej bort från ekvatorn, ökar skillnaderna gradvis, efter en jämn kurva. Här är några exempel på, hur stor skillnaderna är:
5° • 36 minuter – Aba (Nigeria), Makassar, Teresina.
10° • 1 timme, 10 minuter – Can Tho, Cochin, San José (Costa Rica).
15° • 1 timme, 47 minuter – Khorat, Lubango.
20° • 2 timmar, 26 minuter – Chandrapur, Haikou, Serra (Brasilien).
25° • 3 timmar, 7 minuter – Karachi, Kunming, Taipei.
30° • 3 timmar, 52 minuter – Kairo, New Orleans, Porto Alegre.
35° • 4 timmar, 43 minuter – Albany (Australien), Albuquerque, Kyoto.
40° • 5 timmar, 41 minuter – Ankara, Peking, Philadelphia.
45° • 6 timmar, 51 minuter – Belgrad, Minneapolis, Turin.
50° • 8 timmar, 18 minuter – Charkiv, Prag, Winnipeg.
55° • 10 timmar, 12 minuter – Derry, Newcastle (Storbritannien), Tjeljabinsk.
60° • 13 timmar, 0 minuter – Oslo, Sankt Petersburg (Ryssland).
65° • 18 timmar, 29 minuter – Uleåborg.
Dom tider jag har angett, är för norra halvklotet. (Det jag anger för 5°, är dessutom min kvalificerade gissning.) Fast jag tror det är samma på södra. Hur som helst rör sej Solen, ungefär lika snabbt över himlen. Vilken tid det är på året, gör ingen större skillnad.
Vid 66½ grad, ligger dom båda polcirklarna. Där går Solen inte ner, överhuvudtaget på sommarsolståndet. När den når horisonten mitt i natten, vänder den i stället uppåt. Det kallas för midnattssol, eftersom den är uppe hela natten. Priset för det är polarnatt. Bara lite närmare polen, går Solen inte upp på vintersolståndet. Det blir förstås lite ljusare, när det är mitt på dagen. Men sedan blir det mörkt igen, utan att Solen har gått upp.
Ju närmare polerna man kommer, ju längre blir perioderna, utan solnedgång eller -uppgång. På själva polerna är Solen uppe, ungefär sex månader i sträck. Perioderna med skymning och gryning, varar i flera veckor. Notera att det bara gäller, på nord- och sydpolerna själva. Resten av polarområdena har olika grad, av midnattssol och polarnatt. Perioderna när det inträffar, är dessutom symmetriska. Om något är tiden med midnattssol, något längre än med polarnatt. Det är för att ljuset från himlakroppar, böjer sej lite vid horisonten.
Till det kommer skillnader i, hur högt Solen kan stå. När en himlakropp står 90 grader upp, kallas det att den står i zenit. På ekvatorn når Solen zenit, på båda dagjämningarna. Kommer man lite närmare polerna, förskjuts det till två datum, som ligger närmare sommarsolståndet. Ju längre man kommer från ekvatorn, desto närmare varandra kommer dom. Vid 23½ grad, ligger dom båda vändkretsarna. På dom står Solen i zenit, bara på sommarsolståndet. Längre från ekvatorn än så, kan Solen inte göra det. Däremot kan man räkna ut, hur högt Solen kan stå. Man utgår från 90, och drar ifrån sin breddgrad. Sedan lägger man till 23½. Då får man ungefär så högt, som Solen kan stå där man är. Fast det gäller bara på sommarsolståndet. För vintersolståndet drar man av sin breddgrad, och drar sedan av 23½.
Slutligen vill jag varna för, att det finns gravt missvisande formler. En amerikan misstolkade Jordaxelns lutning, mot omloppsbanans plan. Den avviker 23½ grad, från en rät vinkel. Han trodde att Solens upp- och nergång, aldrig avviker från raka väderstreck, mer än just så mycket. Det kontinuerliga USA, ligger 24 – 49 grader nord. Tiden Solen är uppe varierar, med 3 – 8 timmar. Om en timme motsvarar 15 grader, ger det 23 – 60 graders avvikelse. Normal variation misstolkades, som att något plötsligt ändrats. Något han tyvärr inte var ensam om.
Uppladdad den 2:a maj 2024.