Om felaktigt spegeltänkande

Folk kan ha så konstiga idéer, om vad andra tänker och känner.  Man behöver inte gå så långt, som att tro på likhetsmyten.  Folk kan tanklöst ta för givet, att andras mentala processer, är samma som dom egna.  Oftast är det inte så, eftersom sådant varier individuellt.  Man måste ta reda på hur andra, skiljer sej från en själv.  Annars blir ens idéer felaktiga, om vad andra tänker och känner.

Tyvärr tycks normal inlevelseförmåga, kunna paralyseras av fientlighet.  Motståndare tros göra samma sak, som man själv skulle ha gjort, i samma situation.  När motståndarna är genuint annorlunda, funkar inte det resonemanget.  I krig har det fått förödande konsekvenser.  Trupper har sänts till helt andra ställen, än där fienden befann sej.  Det baserat på felaktiga förställningar, om hur ens fiender beter sej.

En variant av det är tron, att ”dom andra” reagerar som man själv, på något som är analogt.  Personen själv tar illa upp, av att se muslimska symboler.  Då tros muslimer ta illa upp, av att se kristna symboler.  Jag tror inte att dom muslimer, som det handlar om gör det.  Muslimerna i fråga är beredda på, att dom är i minoritet i landet.  Att kristna symboler syns offentligt, är inget bryr dom sej om.  Varför skulle andra religiösa symbolers närvaro, innebära att man påtvingas religionen?  Ingen tvingar en att utöva den, bara för att symbolerna syns.  Tvångskonvertering är för övrigt inte tillåten, enligt huvudströmsislam.

Ett besläktat fel är att tro, att andras reaktioner är exakt motsats, till ens egna personliga.  Personen blir upprörd över, att filmhjälten inte är vit man.  Då antas motståndarna bli upprörda, över att den är en vit man.  Få personer blir upprörda av, att folk fortsätter en sådan tradition.  Jag betraktar dom få som extremister.  Resten av gruppen som antas bli upprörd, tycker bara det är tråkigt.

Värre är tron att ens mentala kategorier, alltid stämmer överens med grupper, med naturligt skarpa gränser.  Att andra kan ha andra mentala kategorier, är då inget man överväger.  Säg att man har att göra med personer, som accepterar homosexuellt beteende.  Då tros dom och också acceptera att vuxna, har sex med barn och/eller djur.  Men dom placerar inte sådana beteenden, i samma mentala kategori.  Gränsen som personerna drar, handlar i stället om samtycke.  Jag betraktar det som tvivelaktigt, om andra arter kan ge det.  Barn under 14 – 15 år, tror jag är för omogna.

Vissa tycks tro att kategoriernas gränser, skulle vara uppenbara för alla.  I verkligheten beror mentala kategorier, på personlig erfarenhet och kunskap.  Det finns folk som saknar kunskap, utan att själva veta om det.  1990 fick Svante Pääbo jobb, på en zoologisk institution i München.  Antagligen i brist på bättre plats, att bedriva sin genforskning på.  Han fick frågan om han kunde hålla föreläsning, om insekters taxonomi.  Tanklöst fann han det då konstigt, att dom sysslade med insekter.  För honom omfattade begreppet ”djur”, bara vissa typer av däggdjur.  Genom att säga det avslöjade han, sin avsaknad av kunskap på området.  Vid den tiden höll jag just på, att lära mej läsa.  Ändå tror jag mitt begrepp om ”djur”, åtminstone omfattade ryggradsdjur.  Det innebär att jag hade vidare begrepp, än en vuxen universitetsutbildad landsman!  ”Djur” är ändå ett ganska enkelt begrepp.  Hur olika föreställningar kan man då ha, om mer komplicerade begrepp?  För mej är det rätt uppenbart, att dom kan vara väldigt olika.  Något vissa aldrig ägnar en tanke åt.

Uppladdad den 18:e januari 2024.