Jag anger tidpunkter i förhistorisk tid, av en bra anledning. Det finns en myt om en vag ”urtid”, när allt man känner till fanns samtidigt. Då menar jag olika djur, som var större än nu levande, och mer eller mindre konstiga. Dessutom antas grottmänniskor, ha levt samtidigt med dom. Vanliga idéer om grottmänniskor, är i sej föråldrade. Det var till exempel aldrig så vanligt, för folk att bo i grottor.
Sanningen är att Jordens historia, sträcker sej över miljarder år. Bara tiden med synligt liv, sträcker sej över hundratals miljoner år. Folk har svårt att föreställa sej, att det finns en så lång tidsrymd. Fast vi kan åtminstone hålla reda på, vilka storleksordningar det handlar om. Vi kan också anstränga oss, att hålla reda på vilken ordning, som saker har inträffat. Ofta förutsätter en händelse, att en annan redan inträffat. Då kan vi på sätt och vis, få ett grepp om geologisk tid.
Dom senaste 635 miljoner åren, delas in i 12 perioder. Var och en av dom varade, i tiotals miljoner år. Undantaget är den sista perioden, som uppmätts till 2,58 miljoner år. Människosläktet är bara lite äldre än så. Då talar jag om Homo habilis, som det kan diskuteras, om dom ska betraktas som folk. Däremot ser jag Homo erectus som det. Alla arter som härstammar från den, kan också betraktas som det.
Det är väldigt mycket som kan hända, över hundratals miljoner år. Resultatet är att välkända djur, inte alla levde samtidigt. I många fall var det inte möjligt, för dom att göra det. Stora dinosaurier fyllde samma nischer, som stora förhistoriska däggdjur. Dom kunde mycket väl göra det, i samma del av världen. Jag tror inte ekologin tillåter, att sådana djur samexisterar, under någon längre tid. Inte heller är resultatet, av evolutionen statiskt. Vissa djur kan förändras anatomiskt, relativt lite under miljoner år. Men dom är inte samma arter, som fanns för miljoner år sedan.
Alla dinosaurier levde inte samtidigt. Dinosaurierna skilde sej från krokodilerna, för 249 miljoner år sedan. Det ger 183 miljoner år, innan däggdjur kunde ta över. Inga mer eller mindre varmblodiga släkten, finns på långa vägar så länge. Följaktligen var det många grupper, av olika typer av dinosaurier, som efterträdde varandra. En del levde kvar längre, i en annan del av världen. Fast dom var som sagt inte samma arter.
Några andra exempel, på kända förshistioriska djur:
• Trilobiter var en typ av leddjur, som vagt påminde om gråsuggor. Namnet kommer av att ovansidan, var tredelad på längden. Dom fanns i olika varianter, ända från kambrium till perm. Det betyder att gruppen fanns, i 269 miljoner år. Under hundratals miljoner år, måste många olika undergrupper, ha tillkommit och försvunnit.
• Jättesländor verkar vara dom enda insekter, som uppnådde jättestorlek. Dom fanns i slutet av karbon, och under hela perm. Liksom nutida trollsländor, åt dom sannolikt mindre djur. Den största kända arten, hade ett vingspann på 71 centimeter. På grund av sänkt syrehalt, skulle dom inte kunna andas, i dagens atmosfär.
• Fenryggar utgjorde egentligen två grupper. Släktena Edaphosaurus och Dimetrodon, utvecklade båda ryggsegel, oberoende av varandra. Jag tror det var till för, att locka till sej partners. Skillnaden låg i deras diet. Edaphosaurus var växtätare, medan Dimetrodon var köttätare. Båda levade delvis samtidigt, under den första halvan av perm. Dom konkurrerades ut av protodäggdjur, som utvecklat högre ämnesomsättning.
• Fisködlor var den mesozoiska motsvarigheten till tandvalar. Dom var samtida med dinosaurierna, även om dom dog ut tidigare. Deras ursprung är osäkert, men det är ändå tydligt, att dom härstammade från fyrfotadjur. Flera bevis indikerar, att dom var varmblodiga. Tidigaste formerna av fisködlor, hade redan högre ämnesomsättning. Deras anpassning till vatten var så hög, att dom måste ha uppstått i sen perm.
• Svanödlor var helt vattenlevande rovdjur. Dom och liknande korthalsade djur, var samtida med dinosaurierna. Mot slutet av dinosauriernas tid, ersatte dom fisködlorna. Liksom för fisködlorna, är deras ursprung osäkert. Var dom närmare släkt med sköldpaddor, eller med ödlor och ormar? Indikationerna på ämnesomsättningen, är dessutom tvetydiga.
• Glyptodonter var jättelika bältor, som var växt- eller allätare. Dom påminde lite om ankylosaurier, vilket kan ha fått vissa, att blanda ihop dom. Det är som att förväxla Triceratops, med en nutida noshörning. Glyptodonter levde efter dinosaurierna, under däggdjurens tidsålder. Dom sista glyptodonterna, var delvis samtida med människor. För mej framstår det som rimligt, att mänskligheten utrotat dom.
Inte heller växtligheten, är något som alltid funnits. Vegetation på land uppstod först, i mitten av ordovicium. Då handlade det om mossor och lavar. Lummer och sedan ormbunkar, uppstod under devon. Genom deras välutvecklade rötter, kunde vegetationen spridas mer. Vid övergången devon – karbon, uppstod vindpollinerade växter med frön. Det gäller både örter, buskar och träd, även om örterna är utdöda. Dom har konkurrerats ut av blommor, som uppstod i början av krita. Gräs fanns från mitten av perioden. Fast dom blev inte särskilt vanliga, förrän efter att däggdjuren tog över.
Slutligen vill jag påpeka, att inte allt kan finnas överallt. Olika livsformer är anpassade, till olika miljöförhållanden. Överallt gäller det temperatur, och graden av årstidsskillnad. I vatten spelar ljusnivåer, tryck och salthalt roll. För stationära livsformer på land, spelar jordens egenskaper roll. Allt liv på land påverkas, av tillgången på vatten. Sådana faktorer sätter gränser, för hur långt livsformer kan spridas. Möjligheten att sprida sej, till ett visst bestämt område, kan inte tas för given. Finns den inte kommer livsformen, inte att vara inhemsk där. Till exempel är hjortar inte inhemska, i Afrika söder om Sahara. Där har flera grupper slidhornsdjur, upptagit deras nisch. Samma slags gränser har gällt, i förhistorisk tid också.
Uppladdad den 13:e juni 2024.