Evolutionsteorin är ett så missuppfattat begrepp.  Utöver sammanblandningar av är och bör, hakar många upp sej på djur.  Faktiskt kan evolutionsteorin appliceras, på allting som förökar sej.  Det gäller inte bara djur, utan också svampar, växter, alger och mikroorganismer.  Ingen levande varelses existens, går att ta för givet.  Alla har ett gemensamt ursprung, och har förändrats över tid.

Evolution är något som händer, med populationer av livsformer.  Individuella genetiska skillnader, uppstår slumpmässigt i en population.  Vissa av dom innebär att bäraren, får fler överlevande barn.  Sådana arvsanlag blir vanligare över tid.  Efterhand kan det resultera, i uppkomsten av betydande förändringar.  Dom uppstår genom gradvis modifiering, av redan existerande former, av organ och förmågor.  Det är inte möjligt för evolutionen, att uppfinna något helt nytt.  Å andra sidan behöver egenskaper, inte existera i sin nuvarande form.  Dom kan vara användbara ändå.

Artbildning handlar vanligen om, att en population delar sej i två.  Förändringar ackumuleras sedan, i olika populationer.  Antingen för att olika egenskaper, innebär en fördel, i olika miljöer.  Eller också handlar det om slump.  Så småningom kan dom förlora förmågan, att föröka sej med varandra.  Det händer att enstaka individer, ger upphov till nya arter.  Men det gäller bara för varelser, som kan befrukta sej själva.  Det finns också livsformer, som förökar sej genom delning.  Fast då måste man använda fysisk likhet, för att definiera en art.

Man kan naturligtvis undra, hur eusocialitet uppstått.  Förklaringen är hur stor del av generna, som djuren delar med sina syskon.  Hos åtminstone en del insekter, har honorna två genuppsättningar.  Hanarna har bara en, som dom för över helt till varje barn.  Resultatet är att helsystrar, delar 3/4 sina gener.  Halvsystrar delar lika många gener, som honor gör med sina döttrar.  Honor som hjälper sin mamma, att få fler döttrar kommer då, att föra vidare fler av sina gener.  Samtidigt är det en fördel för gruppen, om medlemmarna är mer olika.  Alla arbetsbin i en bikupa, är därför hel- eller halvsystrar.  Samma sak gäller arbetsmyror, och olika former av termiter.

Hos däggdjur är det båda könen, som har dubbel uppsättning gener.  Normalt innebär det att syskon, bara delar hälften av generna.  Det är inte mer än dom delar, med var och en av sina barn.  Dom enda däggdjur som är eusociala, är nakenråtta och namibisk mullvadsråtta.  Beteendet fungera för dom, eftersom dom är gravt inavlade.  Det gör att dom delar betydligt fler gener, med syskon än med egna barn.  Då kan eusocialitet utvecklas, på samma sätt som hos insekter.

Hos arter där dom flesta kan föröka sej, kan en annan sorts samarbete uppstå.  Det är då en fråga, om tjänster och gentjänster.  Ett exempel på det är fåglar, som flyger i V-formation.  Det blir lättare för fåglar att flyga, om dom flyger snett bakom en annan.  Men för att alla ska tjäna på det, måste alla mer eller mindre, turas om att flyga först.  Den flockmedlem som aldrig flyger först, tror jag skulle bli utstött.  Alternativt fungerar bara samarbetet, så länge få åker snålskutts.  Det mänskliga samhällets uppkomst, kan även förklaras på det sättet.

Uppladdad den 29:e januari 2024.