Vad innebar livegenskap?

Slaveri ska inte förväxlas med livegenskap.  Även om gränsen ibland var suddig, var dom i regel olika saker.  Livegna ansågs ha rättigheter, medan slavar var rättslösa.  Slaveri ska heller inte blandas ihop, med kontraktstjänst under Renässansen.  Kontraktstjänster var tidsbestämda, och kontraktstjänare kunde klaga för myndigheterna, om dom behandlades illa.  Slaveri i samma samhällen var livslång, och var dessutom ärftlig.

Livegenskap betydde att man var tvungen, att bo på en viss plats, och arbeta åt en godsägare.  En sådan ekonomisk situation, var både livslång och ärftlig.  Däremot hade godsägare inte rätt, att behandla livegna hur illa som helst.  Till exempel hade dom aldrig lagstadgad rätt, att sexutnyttja sina underordnade.  Det hindrade inte godsägare, från att kräva mängder av arbete av dom.  På samma sätt kunde markägare, kräva höga avgifter av livegna.  Gränser för kraven förutsatte medvetenhet, om kravens konsekvenser för dom livegna.  Något som var mer undantag en regel.

Äldsta formen av livegenskap jag känner till, var i Egyptens Gamla Rike.  Många var där lagligen tvungna, att bruka en viss jordlott, eller utöva ett visst hantverk.  Den grekiska stadsstaten Sparta, hade livegenskap i stället för slaveri.  (Gammalgrekiska hade olika ord för dom.)  Liknande system fanns tidvis i Kina, och på medeltiden i Japan.  I Europa utvecklades livegenskapen, ur ekonomiskt beroende av arrende.  Beskrivningen av livegenskap ovan, är huvudsakligen baserad på den formen.  Olika länder avskaffade den, under 1700- och 1800-talet.  Enda undantaget var Bosnien, som tycks ha haft oklar juridisk status.  Där försvann det vid Första Världskrigets slut.

Notera att Sverige, Finland och Norge, aldrig haft livegenskap.  Undantaget är en plats i Skåne, där folk tvingades arbeta på godset, efter att svält lett till arbetskraftsbrist.  Den här typen av maktmissbruk, blev stoppat 1740.  Danmark införde officiellt ett system, som närmast liknar livegenskap 1733.  Det fasades ut 1788 – 1800.  Resultat var en påtaglig förbättring, av dom danska bönders levnadsvillkor.

Systemet med pigor och drängar, ska inte förväxlas med livegenskap.  Det här utgjorde en livsfas, och inte en ärftlig samhällsposition.  Mer än 80% gifte sej, och upphörde då att betrakta som det.  I mitten av 1700-talet, uppstod i Sverige systemet med statare.  Det var gifta lantarbetare, som tvingades arbeta åt en jordägare.  Officiellt hade dom anställningskontrakt, som löpte på ett år i taget.  (Början och slut på kontakten, var sista veckan i oktober.)  Det här systemet förbjöds 1945.  Jag tror man ville göra sej av, med deras förfärliga arbetsförhållanden.  I så fall var det en del av kampen, för att alla skulle få bättre arbetsvillkor.

Uppladdad den 25:e februari 2024.