Afrikas biogeografiska nackdelar
När jag här skriver om Afrika, så menar jag Afrika söder om Sahara. Historiskt har Sahara, utgjort en större barriär än Medelhavet. Dom flesta från Afrikas nordkust, är mer lika européer, än folk från söder om Sahara. Undantaget är Egypten, som har en ganska blandad befolkning. Fast det är något som uppstått, efter den arabiska erövringen. Vi talar om långvarig slavimport här.
Afrika söder om Sahara, är mänsklighetens urhem. Hela utvecklingen från vanliga människoapor, till den nuvarande människoarten, ägde rum i den delen av världen. Nackdelen är att dom inhemska livsformerna, har utvecklats tillsammans med oss. Därmed har dom utvecklat försvarsmekanismer, specifikt mot mänskligheten. Det har gjort det svårare, att utveckla en civilisation där.
Än idag har Afrika mer genetisk mångfald, än resten av världen tillsammans. Svarta är alltså inte en genetisk grupp, utan innehåller mängder av sådana. Särskilt inte om man blandar in folk, av bara delvis afrikanskt ursprung. Hur som helst uppvisar mänskligheten, en klinal genetisk variation. Det finns inga skarpa gränser, som vissa tar för givet.
Jordbruket har uppstått två gånger, på olika platser i Afrika. En gång på Etiopiska höglandet, och en gång i Västafrika. Grödor som utvecklades på höglandet, är etiopisk banan, korakan och teff. Dom som utvecklats i Västafrika, kan delas upp i våtare och torrare klimat. I dom våtare områdena, odlades ris och jams fram. Notera att afrikanskt ris, tillhör samma släkte som asiatiskt. I dom torrare områdena, fick folk fram durra och pärlhirs. Åtminstone en baljväxt, har sitt ursprung i Afrika. Det handlar då om ögonböna. Korn, taro och vete, har uppstått in Eurasien, och införts senare i Afrika. Samma sak gäller duvärt, lins och ärta.
Det enda stora däggdjur, som domesticerats i Afrika är åsnan. Den härstammar från Afrikas horn, och det historiska Nubien. Åsnor är dessutom missuppfattade djur. Dom är inte envisa för att dom är dumma, utan för att dom är smarta. Åsnan gör sin egen bedömning, och vägrar att acceptera människans. Dessutom är åsnans psykologi sådan, att den inte kan motiveras med straff. Använder man belöningar i stället, kan åsnor lära sej lika mycket, som vall- och assistanshundar.
Mot sluten av den senaste istiden, började Sahara att krympa. För 11.700 – 8.200 år sedan, var Nordafrika som fuktigast. Sahara var då reducerat, till fem små områden i norr. Uroxar kunde gå runt dom, till regioner längre söderut. Där anpassade dom sej delvis, till lokalt klimat och sjukdomar. När nötboskap senare infördes, korsades dom med sådana. Samtidigt infördes får, get och hund. Häst infördes via Egypten, efter att den nått Västasien. Jag tror att gris infördes, vid en ännu senare tidpunkt, med fartyg från Sydostasien. Den är inte anpassad, för att leva i torra klimat. När andra köttdjur infördes, var Sahara redan för torrt.
För minst 4.500 år sedan, uppfanns kopparutvinning i Airbergen. Även om det var mindre torrt då, påminde miljön sannolikt om Sahel. Längre söderut uppfanns järnutvinning, för omkring 4.000 år sedan. Sådana uppfinningar kunde bara spridas långsamt. Afrika är den kontinent, som har kortast kuststräcka, i förhållande till ytan. Det råder också stor brist, på segelbara floder. Brons infördes till Afrikas Horn, av folk från Nordafrika och Västasien. När det nådde resten av Afrika, hade befolkningen redan järnverktyg. Det mesta av Afrika, hade därför ingen bronsålder.
Släktskapet mellan Afrikas olika språk, är dåligt dokumenterade. Vad som kallas nilo-sahariska språk, är för dåligt utforskade, för att avgöra om dom är släkt. Atlant-Kongospråken är definitivt det. Mandespråken är det osäkert, om dom tillhör den gruppen. Jag misstänker att det handlar om, att för lite forskning gjorts. Om jag förstått det rätt, har malinesiska skrivits sedan 1200-talet. I så fall finns det dokumenterat, hur det förändrats över tid.
Atlant-Kongospråken anses nu, ha spridits med jordbruket från Västafrika. Min bästa förklaring till Tchadspråken, är att dom spreds med tama däggdjur. Dom kushitiska språken på Afrikas Horn, har ett spårbart gemensamt ursprung med dom. Så det är fullt möjligt att båda, spreds tillsamman med tamdjur. I så fall har dom afroasiatiska språken, sitt gemensamma ursprung, bland Västasiens första bönder. Men det råder delade meningar om det.
Det är svårt att ta sej till Madagaskar, från Afrikas fastland. Ingen befolkning lyckades etablera sej, förrän under antiken. Då var det austronesisktalande, som seglade från Sydostasien. Med sej hade dom asiatiskt ris, kokospalm, taro och en ny sorts banan. Jag tror även det var dom, som förde med sej grisar. Nötboskap infördes av afrikaner, först omkring år 1000. Det förklarar att öns befolkning, är av mer än hälften afrikanskt ursprung. Den härstammar från en blandning, av folk från sydöstra Afrika, och Sydostasiens övärld. Det trots att inhemska språk, närmast liknar dom på Borneo.
På Afrikas Horn uppstod stadsstater, för omkring 3.000 år sedan. Senast under antiken, uppstod civilisation i Västafrika. Under medeltiden bredde stater ut sej, över stora delar av Afrika. Fast urbefolkningens jordbruk, nådde aldrig Afrikas sydspets. Området kring den har Medelhavsklimat. Afrikas inhemska sädesslag, klarar inte det klimatet. Däremot tog lokalbefolkningen, över får, get och nötboskap. Jordbruk nådde inte området, förrän i mitten av 1600-talet. Då slog sej holländare ner där, och grundade Sydafrika.
Uppladdad den 27:e mars 2025.