Eurasiens biogeografiska fördelar
Före den nuvarande människoarten, befolkades Eurasien av andra arter. Så hade det varit, i över 1,5 miljoner år. Det har gett livsformer viss möjlighet, att anpassa sej till människor. Fast inte i lika hög grad, som i Afrika söder om Sahara. Flera stora däggdjursarter, försvann från Eurasien, vid den senaste istidens slut. Men dom som finns kvar, bildar ändå en relativt rik fauna.
Det här kan också appliceras på Nordafrika. Som jag påpekat förut, var Sahara större barriär än Medelhavet. Egypten ska inte klumpas ihop, med Afrika söder om Sahara. Jordbruket där härstammar, från det som uppstod i Västasien. Samma sak gäller Maghreb, som utgör resten av Nordafrika. En gång delade jag kupé, på tåget med en algerier, och en eritrean. Ställd inför kontrasten, uppfattade jag algeriern som vit. Eritreaner betraktar jag som svarta.
Den nuvarande människoarten, nådde Eurasien med båt. Folk paddlade över på flottar, vid Röda havets södra ände. Sundet är inte bredare, än att man kan se över. Därifrån fortsatte folk, att sprida sej österut, genom att följa kusten. Syd- och Sydostasien togs över, av den nuvarande människoarten. Några fortsatte på flottar, till Australien och Nya Guinea. Sådana människor gav upphov, till aboriginer och papuaner.
Man måste minnas att världen, var kallare på den tiden. För att sprida sej norrut, behövde den nuvarande människoarten, kunna göra ordentliga kläder. Det blev tekniskt möjligt, genom att nålen uppfanns. Med hjälp av den blev det möjligt, att göra kläder vindtäta. Nålen uppfanns i Västasien, vars lågländer var relativt milda. Nu kunde våra förfäder, även sprida sej till höglandet. Kort därefter började dom sprida sej, åt både öster och väster. Dom som gick österut, gav upphov till indianerna. Senare gav dom också upphov, till öst- och sydostasiater. Dom som gick västerut, gav upphov till cromagnonerna. Sådana utgjorde Europas befolkning, innan jordbruk infördes.
Mer européliknande folk, uppstod först efter jordbrukets uppkomst. Bönder från Västasien spred sej, både åt öster och åt väster. I båda fallen fick några barn, med en redan existerande befolkning. Genom sådan inblandning, och efterföljande genetisk drift, uppstod nutida folkgrupper. Dom inkluderar européer, nordafrikaner och sydasiater. På samma sätt uppstod malajer, ur invandrade bönder från norr. Dom befolkar nu det mesta, av Sydostasiens övärld.
I Eurasien uppstod jordbruket, i två olika områden. Det var i Västasien, och vad som nu är östra Kina. Dom viktigaste grödorna, som folk fick fram i Västasien var:
• bondböna
• kikärta
• korn
• lins
• vete
• ärta
Efter att jordbruket spritt sej därifrån, kom ättlingarna till det områdets bönder, att odla ytterligare grödor. Sådana inkluderar havre, hästärta, mungböna, rova och råg. Jordbruk som uppstod i Kina, baserade sej ursprungligen på:
• bovete
• kolvhirs
• ris
• sojaböna
• vipphirs
Även deras ättlingar, tog fram ytterligare grödor. Dom inkluderar alokasi, elefantjams, kokospalm, taro och ube. Banan och brödfrukt har senare, importerats från Nya Guinea. Av dom är det bara bananen, som fått större spridning på fastland. Brödfrukt odlades mest på öar, innan kolonialismen fick fart.
Många domesticerade däggdjur, härstammar från Eurasien. Förutom att vara hundens enda ursprung, inkluderar det dom flesta stora djur:
• balioxe
• dromedar
• får
• gayal
• get
• gris
• häst
• jak
• nötboskap
• ren
• tvåpucklig kamel
• vattenbuffel
Däremot är åsnan införd, från Afrika söder om Sahara. Får och getter är inte större, eller starkare än människor. Grisar kan bli betydligt större. Fast dom är relativt aggressiva, även för att vara domesticerade. (Att valla grisar betraktades, som ett riskfyllt yrke.) Andra stora däggdjur används, som rid-, pack- och dragdjur. Dessutom är flera anpassade, till ursprungsområdets extrema klimat. Alla har gett folk i Eurasien, ett ekonomiskt försprång, i utvecklingen av civilisation.
Kopparutvinning uppfanns i Serbien, för omkring 7.000 år sedan. Mindre än tusen år senare, uppfanns det oberoende i Kina. Det var inom samma område, som jordbruket hade uppstått. Inom 400 år efter kopparutvinning, uppfanns även brons i Serbien. För 3.000 ‒ 4.000 år sedan, uppfanns järnutvinning i Turkiet. Både brons och järnutvinning, har importerats till Kina via Centralasien. Etableringen av verktyg av brons, föregick ofta dom av järn. Det senare är betydligt svårare, att tillverka och forma till verktyg.
För 5.300 år sedan, uppstod civilisationen i Pakistan. Kort efter uppstod civilisationer, i Egypten och Irak, oberoende av den. Först för 3.700 år sedan, uppstod en i norra Kina. Skriften uppkom ungefär samtidigt, med civilisation i Egypten. I Kina utvecklades skriften, under århundraden efter civilisationen. Till skillnad från skriften i Irak, var det definitivt oberoende. Symboler som funnits före dom, betraktas som protoskrift. Dom kunde inte användas, för att skriva om allt möjligt.
Därifrån har civilisationen spridit sej, under årtusendenas gång. Sällan genom kolonialism, som etnocentriker gärna vill tro. Oftast har sammanslagna hövdingadömen, imiterat valda delar, av en mer komplex kultur. Kulturdrag har på så sätt spridit sej, men inte hela kulturer. Samma sak gäller uppfinningar, som skrift, metallhantverk och hjul. Folk kommer ändå inte i längden, att ta över en hel kultur.
Många språk i Eurasien, är relativt väldokumenterade. Lingvister har också historiskt, uppvisat intresse för dom. Därför kan man oftast säga, om dom är släkt med varandra. Austronesiska, austroasiatiska och tai-kadaispråk, spreds tillsammans med jordbruk. Jag tror det är samma sak, med afroasiatiska, dravidiska och sinotibetanska språk. Däremot spreds indoeuropeiska språk, senare av boskapsskötare. Samma sak gäller uraliska språk, och ännu senare turkspråk. Japanska och koreanska, ses nu som obesläktade. Var och en är bara släkt, med små minoritetsspråk, i Japan och Sydkorea.
Den förhistoriska och historiska utvecklingen, i Eurasien är speciell. Processerna ägde inte alltid rum, i andra delar av världen. Historiskt har folk tagit för givet, att dom skulle göra det. Det förutsattes att alla folk, haft samma möjligheter, att bli civiliserade. Man behöver inte vara vit, för att göra det misstaget. Mohandas Gandhi var rasist mot svarta. (Jag finner honom ändå sympatisk, eftersom han undvek hatfällan.) Det skulle inte förvåna mej, om östasiater gjort samma fel. I verkligheten har olika kontinenter, olika yttre förutsättningar. Eurasiens dominans var förutbestämd, av klimatbälten, växt- och djurliv. Att folk skulle vara födda smartare, framstår inte som vettigt för mej.
Uppladdad den 4:e april 2025.