Det finns en hypotes att Jorden, vid en eller flera tidpunkter, skulle ha helt täckts av is. Det kallas för Snöbollsjorden, och är en kontroversiell idé. Alla olika föreslagna tidpunkter, har sina egna problem. Jag ska gå igenom var och en av dom, och förklara vilka brister jag ser. För mej framstår Slaskbollsjorden, som mera sannolik. I ett sådant scenario, är haven nära ekvatorn isfria. Samma sak gäller låglänta kuster, som dom gränsar till. Fast det är förstås kallt nog.
Jorden är 4.550 miljoner år gammal. Under loppet av miljarder år, har Solen gradvis ökat i styrka. Den har alltså producerat mer energi, ju äldre den har blivit. Samtidigt har växthuseffekten avtagit. Efter uppkomsten av fotosyntes, har livet producerat stora mängder syre. Först sögs det upp av sediment, rika på järn och aluminium. Sedan började det ansamlas i luften, där det reagerade med metan. Även koldioxidhalten i luften, minskade gradvis för att den sögs upp, av fotosyntetiska livsformer. Efter att livet etablerat sej på land, har processen gått ännu fortare. Landväxter och svampar har brutit ner sten, och ökat erosionstakten. Senare har torv bildats, och förstenats till stenkol. När kalksten har bildats, har koldioxidhalten också minskat. Sammansättningen av Jordens atmosfär, har därför ändrats över geologisk tid. Sådant måste vi ta hänsyn till, för att beräkna dåtida klimat.
Äldsta föreslagna Snöbollsjorden, var under Huroniseran. Det var för 2.500 – 2.200 miljoner år sedan. Under dom 300 miljoner åren, finns spår av minst tre istider. Ökningen av atmosfärens syrehalt, ledde till global nerkylning. Det har föreslagits att det blev så kallt, att hela Jorden täcktes av is. Smältningen skulle då ha triggats, av ett stort meteoritnedslag. Det skulle ha slagit hål på isen, och kastat ut mörkare sten. Jorden skulle då ha blivit mörkare, vilket värmde upp klimatet. Frågan är då vilket av lagren, som motsvarar att Jorden frusit helt. Att samma sekvens av händelser, skulle ha inträffat tre gånger, framstår för mej som osannolikt.
Den andra föreslagna Snöbollsjorden, skulle ha vara under kryogenium. Det var för 720 – 635 miljoner år sedan. Under nästan hela perioden, vekar det ha varit isera. Vi har någorlunda koll på, var tidens landmassor låg. Baserat det blir det svårt, att få Jorden att frysa helt. Lyckas man frysa Jorden helt, blir det i stället väldigt svårt, att ta sej ur ett djupfryst tillstånd. Det skulle krävas en koldioxidhalt, som forskarna själva såg som orimlig. Så jag tror inte Jorden frös helt, under den perioden.
Vid några senare tidpunkter, har det definitivt blivit riktigt kallt. Jordens medeltemperatur har varierat, från 7°C till 29°C. Nu är den 15 – 16°C, vilket möjliggör istäcken. Frågan är bara hur stora, som dom har varit tidigare. Under dom tre senaste istiderna, var dom bevisligen mycket större. Kartor som visar hur stora dom var, kan man hitta här och här. Svart är nuvarande glaciärer, och gråtonat är största utbredningen. Jag tror det var jämförbar temperatur, vid övergången ordovicium – silur. I slutet av karbon, och början av perm, var klimatet också kallt. Även om det var kallare då, tror jag inte ens det var Slaskbollsjord. Så många livsformer överlevde, att skog måste ha funnits vid ekvatorn. En Slaskbollsjord är för kall för det.
Sammanlagt tror jag inte, att Jorden har frusit helt, under dom senaste 635 miljoner åren. Hävdar man att den gjort det tidigare, behöver man bättre argument. Det är tydligt att det fanns istider, för 2.500 – 2.200 miljoner år sedan. Spår av dom har hittats, på flera ställen i Nordamerika. Sådana har också hittats, i Australien, Indien och Sydafrika. Att det skulle innebära Snöbollsjord, kan vara en övertolkning. Särskilt som minst en av platserna, har spår efter tre istider. För kryogenium ligger problemet, i resultatet av klimatmodeller. Om problemen kvarstår trots förbättringar, tror jag inte det var mer än Slaskbollsjord.
Uppladdad den 5:e juni 2024.
