Myten om forskning via sociala medier
Det finns folk som tror sej ”forska”, via sociala medier. Vad dom då ser och läser, behandlas som mer pålitligt, än riktiga forskares slutsatser. Huvudproblemet är att vem som helst, kan lägga upp vad som helst på Nätet. Är det inte medvetna lögner, kan personen ha missbedömt. En del verkar inte ägna en tanke, åt den senare möjligheten.
Sedan finns den ökande mängden, av AI-genererat innehåll. AI verkar fortfarande inte, ha något sunt förnuft. Resultatet är att texter, blir mer eller mindre osammanhängande. Eller bilder får detaljer, som inte stämmer. Det finns för många eller för få, av något med visst antal. Saker som måste hållas uppe, kan också verka sväva. När den skapar rörliga bilder, kan även sådana saker ändras. Eller inte ändras när dom skulle det. Om man inte uppmärksammar sådant, kan man mycket väl luras. Samma sak om någon, aldrig själv observerat, hur saker och ting går till.
Till det kommer det skeva urval, som sociala medier skapar. Deras algoritmer konstrueras, för att ge mer av samma. Det skapar en illusion, om konsensus som inte finns. Alternativt är dom konstruerade, för att grynna innehåll, som framkallar starka reaktioner. Det skapar en bild av, att saker är mycket värre. Överhuvudtaget får folk fel intryck, av vad som är normalt. Uppfattningar och händelser, kan vara statistiskt ovanliga. Fast sociala medier får dom, att framstå som normen.
Hur kan vi då veta, vad som är normalt? Det kan finnas undersökningar, som inte begränsas till ett fåtal. Ett större antal personer, väljs ut för att tillfrågas. Helst ska dom vara så representativa, för olika egenskaper som möjligt. Dom personerna rings upp, och får svara på olika frågor. Vi kan då se hur många, som ger olika typer av svar. På samma sätt är det möjligt, med befolkningsstatistik. Till exempel kan den visa, hur stor andel i en grupp, som verkligen arbetar. Att ingen skulle göra det, är en vanlig övergeneralisering.
Jag vill påpeka att riktiga forskare, själva observerar verkligheten. I den mån det är möjligt, observeras den direkt. Om dom kan utföra experiment, involverar dom det verkliga. Resultatet av observationer, och experiment kallas data. Utifrån dom är det möjligt, att dra logiska slutsatser. Gör forskare något fel, kan andra forskare påpeka det. På så sätt uppstår kunskap, som ackumuleras i generationer. Ett mindre ansträngande sätt, att hitta sådan kunskap, är via populärvetenskaplig litteratur. Sådana uppgifter litar jag på, så länge dom funkar ihop med varandra.
Uppladdad den 23:e april 2026.