Sammanblandningen av muslimer och araber
Grav okunskap om geografi, leder till lika grava fördomar. Någon kan klumpa ihop grupper, som i verkligheten är bittra fiender. Ett exempel är Nordafrika, Västasien, Centralasien och västra Sydasien. Hela det här området behandlas, som ett enda homogen kultur. En som dessutom bygger på sammanblandning, av Arabiska halvön och Afghanistan. Faktiskt finns det stora skillnader, i både landskap, språk och levnadsstandard. Det finns också regionala skillnader, i hur befolkningen ser ut. Alla har inte det stereotypa, ”arabiska” utseendet. Det finns också gott om svarta muslimer, vilket folk kanske inte tänker på. Bangladesh, Brunei, Indonesien och Malaysia, har också muslimsk majoritet.
Hela bältet från Marocko till Kazakstan, tror vissa bebos av arabisktalande. I verkligheten är det bara en mindre del, som har arabisktalande majoritet. Dom flesta övriga språk delas in, i tre obesläktade grupper:
Afroasiatiska språk är släkt med arabiska.
Indoeuropeiska språk är släkt, med svenska, engelska och ryska.
Turkspråk är inte släkt, med någon av dom andra.
Det finns tjerkessiska minoriteter, i flera länder kring östra Medelhavet. Azerbajdzjan har en lezginsk minoritet. På samma sätt har Iran och Pakistan, en brahuisk minoritet. Dom tre etniska gruppers språk, är inte släkt med varandra, eller med dom större grupperna. Däremot har vart och ett släktingar, som talas på andra håll i världen. Tjerkessiska och lezginska har båda släktingar, som talas som minoritetsspråk i Ryssland. Brahuiska är släkt med språk, som talas i delar av Sydasien.
Både islam och språket arabiska, uppstod på Arabiska halvön. Det mesta av den befolkades länge, av nästan enbart ökenherdar. I bergen i söder och vissa oaser, var det möjligt att bedriva jordbruk. Oaser vid kusten beboddes av fiskare. På 1900-talet hittades olja, i alla länder utom Jemen. På en generation gick folk, från att oroa sej för sin överlevnad, till att bli snuskigt rika. Ökningen i levnadsstandard gick för snabbt, för folk att anpassa sina värderingar. Resultatet är en samhällsorganisation, baserad på dom styrandes fördomar. Framför allt tillhör dom några, av världens värsta sexister. Att grannarna i norr ser dom som barbarer, underlättar inte heller.
Norr om Arabiska halvön, ligger den tidigare Bördiga halvmånen. Den utgörs i huvudsak av Irak, Israel, Jordanien, Libanon och Syrien. Jag kallar den tidigare Bördiga halvmånen, eftersom den inte är så bördig längre. Tusentals år av avloppslös konstbevattning, har försaltat Iraks odlade jord. Landet är huvudsakligen platt, eller bara lätt sluttande. Undantaget är bergen i norr, som reser sej ganska snabbt från slätten. Alla dom andra länderna, har mer eller mindre kuperad terräng. Syrien, Libanon och Israel, ligger alla längs en västkust, och har delvis Medelhavsklimat. Men deras odlade jord är sårbar, och inte alltid så pålitlig. Jordanien är beroende av den flod, som landet har fått namn efter. Floden är heller inte särskilt stor.
Den tidigare Bördiga halvmånens befolkning, är huvudsakligen arabisktalande. Både Irak och Syrien, har syrianska minoriteter. Dom talar afroasiatiska språk, som härstammar från babyloniernas. Israeliska är också afroasiatiskt. Irak och Syrien har turkiska, och även kurdiska minoriteter, varav den senare är indoeuropéer. Jag tror dom här gruppernas grad av sexism, är omvänt proportionell mot utbildningsnivån. Tyvärr lever alla dom här grupperna, av tradition segregerade. Det finns heller ingen utbredd vana, att reflektera över andras motivationer. Då är det lätt att lura folk att tro, att någon annan grupps medlemmar är onda.
En del definitioner inkluderar Egypten, i den tidigare Bördiga halvmånen. Som land skulle det inte finnas, om inte Nilen mynnade på nordkusten. Den gör Egypten till det folkrikaste, av alla dom länder, som har arabisktalande majoritet. Arabisktalande är också i majoritet, i Algeriet, Libyen, Marocko och Tunisien. Två områden i norra Libyen, har båda Medelhavsklimat. Det har även kusterna av Tunisien, Algeriet och Marocko. Genom dom tre senare länderna, går också Atlasbergen. Dom skiljer relativt gröna områden i norr, från Saharaöknen i söder.
Alla länderna i Nordafrika, har minoriteter av berber. Deras språk är afroasiatiska. Fast dom är mer avlägset släkt med arabiska, än israeliska och dom arameiska språken. Nordafrikaner är i allmänhet mindre sexistiska, än hur folk tänker sej araber. Jag tror det är för att dom härstammar från bönder, snarare än ökenherdar. Till och med tuareger är mindre sexistiska, än sina beduiniska grannar. Det skulle kunna förklaras med, att dom blivit ökenherdar senare, än beduinernas förfäder. I så falla skulle dom haft mindre tid, att utveckla extrem sexism.
Norr om den tidigare Bördiga halvmånen, finns ett stort bergsbälte. Det sträcker sej från Turkiet till Pakistan, där det ansluter till Himalaya. Även bergen i norra Irak, tillhör det bergsbältet. Turkiet är huvudsakligen en halvö, som skiljer Medelhavet från Svarta havet. Syd- och västkusten har Medelhavsklimat, och nordkusten är bara något svalare. På grund av bergen längs med kusten, är det inre av landet torrare. Men det hindrar inte stora områden, från att odlats upp med konstbevattning. Turkiets befolkning är huvudsakligen vit, med högst 1/4 mer bruna. Majoriteten är också turkisktalande, med kurdiska, arabiska och tjerkessiska minoriteter. Även om majoriteten är muslimer, är Turkiets statsmakt sekulär.
I öster gränsar Turkiet, till Armenien och Iran. Armenien är ett litet, bergigt land, vars befolkning är i huvudsak är vita. Dom är också huvudsakligen kristna, och talar ett indoeuropeiskt språk. Den arabiska minoriteten i landet, är inte muslimer utan yazidier. Öster om Armenien och nordväst om Iran, ligger det huvudsakligen muslimska Azerbajdzjan. Fast befolkningen är så sekulariserad, att det inte märks så mycket. Azererna är liksom turkarna vita, och talar ett ömsesidigt begripligt språk. Till det kommer armeniska, ryska och lezginska minoriteter.
Iran är ett stort och folkrikt land, som till stor del är öken och berg. Delar av bergen i väster är skogsklädda, men jordbruk kräver nästan alltid konstbevattning. Undantaget är området vid Kaspiska havet, som trots sitt namn är världens största sjö. Befolkningens utseende är ganska blandad, mellan vita och mera bruna. Araber utgör en minoritet, som främst lever i sydväst. Det finns en betydande azerisk minoritet, och även en mindre turkmensk. Förutom den lilla bahuiska minoriteten, är alla andra inhemska språk indoeuropeiska. Största språket är farsi, som talas av strax över halva befolkningen. Andra minoritetsspråk är kurdiska, luriska, mazani och gilaki. Att landet är så kvinnoförtryckande, är regionala bakåtsträvares fel. Dom kidnappade revolutionen 1979, och har hela tiden sedan dess, haft för mycket politiskt makt. Iran kan till och med ha börjat sekulariseras, som motreaktion på det.
Öster om Iran ligger Afghanistan och Pakistan. Afghanistan och delar av Pakistan, är både bergiga och torra. Förutom den uzbekiska minoriteten, är Afghanistan indoeuropeisktalande. Dom två största språken i landet, är dari och afghanska. Notera att dari och farsi, är ömsesidigt begripliga. Å andra sidan finns en afghansk minoritet, i delar av nordvästra Pakistan. Tyvärr finns bland afghanerna en grupp, som utgör något av världens värsta sexister. Dom kallas talibaner och har uppstått, i könssegregerade flyktingläger. Många killar tillbringade hela puberteten, utan någon kontakt med tjejer. Där fick dom lära sej en avart av islam, av män som inte kunde läsa Koranen. När dom kom i kontakt med tjejer som vuxna, fick dom panik av sina egna reaktioner. Samtidigt saknade dom grepp om, hur ett normalt fungerande samhälle ser ut. Resultatet var en militant rörelse, som närmast liknade en farlig sekt. Jag tror inte att dagens talibaner, är så mycket bättre än så.
Pakistan är bara bergigt, i norr och väster. Resten av landet är ganska platt, och domineras av floden Indus. Den börjar i västra Himalaya, och når havet i södra Pakistan. Förutom den bahuiska minoriteten, är landet helt indoeuropeisktalande. Största språket är punjabi, som också talas i Indien. Ändå utgör modersmålstalarna, mindre än halva befolkningen. Andra språk inkluderar afghanska, sindhi, siraiki, urdu och baluchiska. Olika grupper använder urdu, för att prata med varandra. Det är ömsesidigt begripligt med hindi. Omkring 7% av befolkningen härstammar, från muslimska flyktingar från Indien. Dom flydde när tidigare Brittiska Indien, delades i Indien och Pakistan. Talibanernas rädsla för kvinnor och tjejer, är ovanpå en redan hög sexism. Den senare har mest att göra med, att personer i maktpositioner, fortfarande tror på hierarkismen. Dom förstår inte poängen med, att deras underlydande ska ha rättigheter.
Norr om Afghanistan och Iran, ligger det tidigare sovjetiska Centralasien. Det utgörs av Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan. Var och en av dom här länderna, har sitt eget majoritetsspråk. Tadzjikiska är ett indoeuropeiskt språk, som är ömsesidigt begripligt, med dari och farsi. Kazakiska, kirgiziska, turkmenska och uzbekiska, är däremot alla turkspråk. Dom flesta invånarna i området, har en blandning av europeiska och östasiatiska drag. Det finns också vita minoriteter, som i huvudsak talar ryska. Dom här länderna är mindre varma, än hur vissa tänker sej Mellanöstern. Dom består mest av öken och stäpp, med berg i sydost. Delar av bergen är skogsklädda, men jordbruk kräver oftast konstbevattning. Att för mycket vatten har tagits ur floderna, har lett till Aralsjöns uttorkning. En gång världen fjärde största sjö, är den numera uppdelad i tre. Så folk borde prata om Aralsjöarna i stället.
Vilken levnadsstandard har länderna, i bältet från Marocko till Kazakstan och Pakistan? Dom fattigaste av alla dom här länderna, är Afghanistan och Jemen. I det senare är det dessutom inbördeskrig. Irak, Kirgizistan, Marocko, Pakistan, Syrien och Tadzjikistan, har en högre genomsnittlig levnadsstandard. Det innebär en proportionellt mindre andel, som lever i absolut fattigdom. Jag tror Irak skulle ha ännu högre, om det inte var för ackumulerade miljöproblem. Syrien skulle definitivt ha det, om det inte var för inbördeskriget. Innan kriget bröt ut 2011, hade landet en betydande medelklass. Samma gäller nu nästan alla, av dom olika övriga länder, som inte är på Arabiska halvön. Rikedomen där har jag redan nämnt. Israel, Kazakstan och Turkiet, är nu att betrakta som höginkomstländer. Just Israel är förmodligen det land, vars allmänna levnadsstandard folk känner till. Att dom flesta andras också stigit, är för alltför många okänt.
Uppladdad den 7:e februari 2024.