Lingvistik är vetenskapen om språk. Det handlar om att systematiskt beskriva, och jämföra olika språk. Dom kan variera mycket mer, än dom flesta känner till. Folk som bara kan sitt modersmål, är ofta omedvetna om, att variation ens existerar. Däremot ska man inte exotisera språk. Människor med alla modersmål, kan lära sej alla språk. Det är bara lättare, om språken liknar varandra.
Ett mycket missförstått begrepp är grammatik. I Västeuropa finns ett traditionellt system, för att beskriva språkliga regler. Det är delvis föråldrat idag, men lärs fortfarande ut i skolorna. Förstår man inte det systemet, antas man inte ”förstå grammatik”. Vad man då inte vet om, är att den utgjorde ett försök, att beskriva språkliga regler. Dom utgörs i huvudsak, av böjningsformer och ordföljd. Sådana regler använder folk, utan att tänka på det.
Ordet grammatik betydde ursprungligen skrivning. (Jag tror det likande ordet på grekiska, fortfarande betyder det.) I medeltidens Västeuropa, var att lära sej skriva samma sak, som att lära sej latin. I praktiken blev det en efterapning, av Romarrikets officiella språk. Det tillhörde en grupp av språk, som blivit enklare över tid. Till det kom att latin, inte hade någon bestämd ordföljd. För att kompensera för det, hade det mängder av böjningsformer. Efter hand kom ordet grammatik, att syfta på böjningsformerna. Systemet som beskrev dom, applicerades sedan på andra språk. I modern tid har det visat sej, att vissa språk mest använder ordföljd. Subtila skillnader i vokaler, kan också fungera som böjning. Så ordet grammatik utvidgades, till att även innefatta sådana.
Grammatik i den betydelsen, spelar roll för att förstå språk. Det finns två konstgjorda språk, som heter occiental (”västerländska”) och interlingua (”mellanspråk”). Dom har i stort sett samma ordförråd. Fast occientals grammatik, är betydligt mer lik dom språk, som jag är bekant med. Resultat är att jag förstår, nästan allt av occiental. Av interlingua förstår jag ungefär hälften. Det är inte mycket mer, än jag förstår av tyska.
Just ordförråd är något, som många hakar upp sej på. När man lär sej ett främmande språk, måste man lära sej många ord. Annars har man ingen användning, för grammatik i betydelsen ovan. Tyvärr lurar det vissa att tro, att dom bara utgörs av sina ord. Likheter i ordförråd misstas då, för allmänna likheter i språk. I verkligheten kan språkens struktur, uppvisa tydliga skillnader. Det gör språken mer olika, än dom först framstår.
Till det kommer att språks ljudsystem, kan variera enormt. Det handlar om vilka språkljud, som ett språk har, och hur dom kan kombineras. Hur många ljud ett språk har, är något som varierar betydligt. Hawaiiska har 33 språkljud, varav 76% är vokaler. Det tillhör en grupp språk, som har väldens enklaste ljudsystem. Dom tillåter bra en konsonant före, och ingen efter varje vokal.
I andra änden finns vissa språk, som talas av khoisan i södra Afrika. Dom kan ha över 100 språkljud. Jag tror att majoriteten, av dom är konsonanter. Dom har mycket speciella språkljud, som inte betraktas som sådana, av nästan alla andra. Bara vissa av dom, har lånats av andra folk. Dom har invandrat till områden, som tidigare bebotts av khoisaner.
En annan exrem är språk, där ord kan helt sakna vokaler. I vissa fall är det språkljud, som fungerar som ord i sej. Annars kan det finnas ord, som enbart består av flera konsonanter. Fast jag tror det är mindre vanligt. Hur som helst finns egenskapen, hos språk utan spårbart släktskap. Så det draget måste ha uppstått, vid flera olika tillfällen, oberoende av varandra.
Slutligen stämmer det sällan, att språk är mer komplicerade än andra. Det finns ett omvänt förhållande, mellan antal språkljud och grammatik. Ju fler ljud ett språk har, desto enklare är grammatiken. Språken med minst antal ljud, har också mest komplicerad grammatik. Enda undantagen bland naturliga språk, utgörs av kreolspråk. Sådana har uppstått på en enda generation. Barn har fått otillräcklig kontakt, med något enskilt språk. Om tillräckligt många sådana, växer upp som grannar, kan dom utveckla ett nytt språk. Då har det bara haft egenskaper, som talarna känt behov av. Vilket är betydligt färre, än vad som ärvts av andra språk.
Uppladdad den 4:e oktober 2024.