Första rutan:
- Mina föräldrar är riktiga rymdnördar. Ut till bältet så snart som dom kom hit. Har sitt eget ställe nu, en liten asteroid som dom täckte med skum och urholkade.
Andra rutan:
- Dom tittar in när dom är på planeten. Pappa måste laga mat, mamma fick aldrig grepp matlagning med gravitation. Så, hur var dina föräldrar?
Tredje rutan:
- Vilka? Mina genetiska föräldrar, min surrogatmamma, eller mina adoptivföräldrar?
- Du måste ha väldigt intressanta familjeåterföreningar.
Fjärde rutan:
- Mina genetiska föräldrar var vargar i en djurpark. Jag fick aldrig träffa dom, trots det har jag sett dom på bild.
Femte rutan:
- Min surrogatmamma var en Sankt Bernard. Henne har jag fått träffa. Resan för att träffa henne var min 14-årspresent.
Sjätte rutan:
- Jag tror hon kände igen mej som sin dotter. Hon var en så snäll och vänlig hund, så jag hade inte hjärta att säga till henne att hon dreglade mer än någon jag någonsin träffat.
Sjunde rutan:
- Min ägare var verkligen den som uppfostrade mej. Tja, han och hans föräldrar, men huvudsakligen han.
Åttonde rutan:
- Scott gjorde så mycket för att göra mitt liv lättare. Han lärde sej till och med buktaleri så han kunde lära mej hur man pratar bättre.
Nionde rutan:
- Varför skulle du behöva en buktalare för att lära dej parata?
- Försök du att säga ”Peter Piper” utan några läppar.
Tionde rutan:
- Hur är relationen till din ägare?
- Det började som en grabb och hans hund. Nu är det mera som en storebror- / lillasysterrelation.
Elfte rutan:
- Med en skruvad uppväxt som den, måste psykologerna älska dej.
- Jo, men det kommer att bli ännu svårare för nästa generation.
Tolfte rutan:
- Dom kommer att bli jämförda med oss för att se om dom är normala.
Svensk översättning av dialogen. / Swedish translation of the dialogue.